Kontemplationer

Hur vet man egentligen att det man gör är det man vill göra? Att det inte endast är kortslutning i hjärnan efter ett för stort antal val? Eller att man helt enkelt inte bryr sig om att ta reda på vad man vill utan bara halkar runt och landar där man landar? För vems skull gör man det man gör? Är det alltid för ens eget bästa, eller gör man oftast saker för andras skull utan att förstå det själv? Vad är okej att göra för någon annan? Hur långt är man beredd att gå för att tillfredställa någon annans önskningar när det sker på bekostnad av ens egna? Vad händer om man inte ens märker att det är det som har hänt? Framförallt, Hur vet man vad man vill? Ska man gå på magkänslan eller bara följa strömmen?